Varför vegan – fördjupning

Det finns nog lika många skäl till att bli vegan, som det finns veganer! Oavsett vilka anledningar som ligger bakom kan du vara säker på att veganism är en livsstil som gagnar både dig, djuren, miljön och världen.

För djuren: möjligheten att rädda liv – varje dag

dra-pa-plattanVisst är det fantastiskt att samhället kan utvecklas till det bättre? Till skillnad från stenåldersmänniskorna kan vi gå in i en mataffär och titta oss omkring. Vi kan välja mellan ekologisk sojafärs, bönchili eller nermalda djur till våra tacos. Mitt ibland pris, smak och allt det där kan vi också väga in empati. Vi kan tänka igenom konsekvenserna av våra val och låta medkänslan och respekt styra vad som hamnar i korgen.

Från bondgård till tallrik

4 § Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Djurskyddslagen 1988:534

Livet på bondgården är inte vad Bregottreklamen vill få oss att tro. Idyllen är ett lyckat PR-trick men i verkligheten är svensk djuruppfödning en bransch där djurens verkliga intressen och behov kommer långt ner på listan. Företrädare för svensk industri brukar framhålla att vi har världens bästa djurskyddslag. Det finns en hel del bra i den; på papperet har djuren till exempel rätt att skyddas från onödigt lidande och att bete sig naturligt. Men hur ser det ut när man kikar bakom kulisserna?

 

Den sanna berättelsen om Babe: Grisar bakom järngallergrisfarm-vast-00047

Historien bakom skinka, fläskfilé, bacon och andra grisprodukter är ett liv i ett litet bås. Grisar lever på betonggolv i små fyrkanter med järnrör runt. 99 procent av grisarna inom svensk köttindustri får aldrig vara utomhus. Det djur som i naturligt tillstånd skulle använt mycket av sin tid till att söka efter föda, böka i marken och rulla sig i lera är begränsad till att sitta, ligga och stå. Understimulansen är total och många grisar uppvisar beteendestörningar: de biter på järnrören, tuggar på varandras svansar eller sitter apatiskt ner.

Under åren 2008-2009 genomförde Djurrättsalliansen oanmälda inspektioner på 100 slumpmässigt utvalda svenska grisfarmer. Vad vi fann var grisar som levde i sin avföring, suggor som var fixerade så att de inte kunde vända sig om, djur som inte hade ett enda halmstrå att sysselsätta sig med, som var skadade och sjuka men inte hade fått någon behandling. Vi dokumenterade förlamade grisar, grisar med brutna ben och rörelsestörningar, bölder och infekterade sår. 92 av gårdarna anmäldes för brott mot djurskyddslagen. Trots omfattande bevismaterial i form av filmer, fotografier och vittnesmål ledde endast en anmälan till åtal. Titta gärna på vår dokumentation på www.ettlivsomgris.se för att bilda dig en egen uppfattning om grisarnas liv.

 

kycklingar-i-sverigeKyckling på fredag – den vanligaste dödsorsaken i Sverige

Kycklingindustrin växer. Runt 80 miljoner kycklingar dödas i Sverige varje år. Den storskaliga produktionen får allvarliga konsekvenser för djurens hälsa och leverne. En liten kyckling får leva i ungefär 35 dagar innan den trycks in i en låda och körs till slakteriet. Många av kycklingarna i svensk kycklingindustri lider av benskador vid 34 dagars ålder. Det beror på att de har avlats att växa explosionsartat och med fokus på tillväxt av bröstfiléer. Ben och leder hinner inte med och kroppen blir för tung för benen att bära. Ofta hittas döda djur i de stora stallarna där tiotusentals kycklingar trängs ihop. Det är uppenbarligen inte en varsam plats att växa upp på; 2 miljoner kycklingar dör varje år innan de förs till slakt. I Sverige framhåller gärna kycklingbranschen att de arbetar under världens strängaste djuromsorgsprogram. Bestämmelserna går bl.a. ut på att 36 kilo kyckling, ca 25 djur, får trängas på en kvadratmeter.

 

Mjölk på frukostflingorna – eller berättelsen om en kalvens stulna mat

kalv-sverige

Kor får mjölk i juvret av precis samma anledning som kvinnor för mjölk i brösten: de har fött ett barn som behöver mat. I kornas fall hinner de dock aldrig mata sin kalv; den tas ifrån henne direkt eller ett dygn efter födseln, trots oroligt råmande och uppenbar stress vid separationen.

En stor del av alla kor i Sverige står fortfarande bundna runt halsen inomhus, runt nio månader om året. Det innebär att de inte kan vända sig om, kommunicera naturligt eller röra på sig mer än ett par korta steg.

Efter tre till fem kalvningar skickas kon till slakt. Och vad händer då med kons alla barn? Jo, de blir också till kött. Om det är en tjej – en kviga – föds hon upp till mjölkko och blir själv inseminerad en dag. Om det är en tjurkalv står han inomhus i arton månader. Därefter skickas han till slakt. 65 procent av allt kött som säljs under beteckningen ”nötkött” i Sverige är från mjölkkor och tjurkalvar.

 

120921-psiam_-mainstream-2Nere på botten

Fler och fler fiskar som säljs i mataffären är faktiskt uppfödda på fiskfarmer. Deras utrymme är mycket begränsat och man räknar med att varje kilo uppfödd lax äter runt 2,5 kilo viltfångad fisk. Fiskar har länge betraktats som själlösa varelser utan förmåga att känna känslor – något etologer och forskare bestämt avvisar. Fiskarna skriker inte så att vi kan höra dem, men de har ett nervsystem och välutvecklad förmåga att känna smärta.

– Fiskar är ryggradsdjur och de har i princip samma sorts hjärna som vi människor, fast mindre. Det finns ingen som helst anledning att tro att de inte skulle känna rädsla, ilska, smärta och panik. Jag anser att havsfisket i särklass är världens mest omfattande djurplågeri, men det är en obekväm kunskap, eftersom det är en bransch med enorma ekonomiska intressen, säger Sverre Sjölander, professor i zoologi och etologi vid Linköpings universitet.

Förutom att det förstås gör ont för en fisk att bli uppdragen med en krok i munnen eller fastna i nät och kvävas ihjäl på däck, så innebär människans dammsugning av haven kraftigt rubbade ekosystem och döda bottnar. Bestånden av torsk i Östersjön och Västerhavet har minskat med 90 procent på 20 år, och antalet ål som flyter med Golfströmmen från Sargassohavet har minskat med 99 procent på 25 år.

 

Hönan och äggetskarmavbild_2016-03-06_kl_205625_56dc8bd8e087c32cfa8c580c

40 procent av Sveriges 6 miljoner hönor i äggindustrin lever i bur. Övriga bor i stora anläggningar där tusentals hönor trängs tillsammans. Efter ungefär ett års intensivt arbete med daglig äggläggning inträffar en period då hönan ruggar. Under de sex veckorna som hon byter fjäderdräkt lägger hon inte några ägg vilket innebär att hon är ekonomiskt olönsam. Då dödas hon, antingen på plats med gasning eller så skickas hon till slakteriet där hon hängs upp och ner och får halsen avskuren. Tuppkycklingarna gasas ihjäl eller mals ner direkt efter kläckning eftersom de inte fyller något syfte i äggindustrin.

 

imageDöden

Resan till slakteriet är för de flesta djur den enda gång i livet de får komma ut. Tusentals av dem skadas varje år på vägen. De trängs ihop på lastbilar och i takt med att slakterierna blir färre och storskaligare, blir resorna längre.

Fotografen Erik Lindegren är en av få utomstående som fått dokumentera processen på ett svenskt slakteri de senaste åren. Han chockades av vad han fick se:

– Det var väldigt plågsamt att vara där och se på grisarna att de helt hade gett upp. Det var uppenbart att de kände på sig vad som skulle hända. De lotsades fram i sina fällor och vägrade gå av egen kraft (…). Det var en sådan enorm ångest där inne, säger han i en intervju. Hans bilder från processen finns att se på www.wallsofglass.se.

djurfabriken.se kan du få insyn i den verklighet som djuren upplever i Sverige innan de blir till mat genom foton och videos som Djurrättsalliansen har tagit.

 

För dig själv och din egen hälsa

phonedoscope on glass of juice with fruits oranges lemons and kiwi isolated on white background agriculture and healthy eating

  • En vegansk kost hjälper till att förebygga typ 2-diabetes.
  • En vegansk kost är rik på fibrer och antioxidanter.
  • Mycket tyder på att ett högt intag av animaliska produkter stör kroppens naturliga hormonbalans.
  • Du minskar risken för diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer (t.ex. tarmcancer).
  • Världscancerfonden avråder helt från att äta processade köttprodukter.

 

hands

För miljön och en bättre värld

  • En vegansk livsstil kräver hälften så mycket mark som en vegetarisk diet och endast en femtedel av vad en köttdiet tar i anspråk.
  • Det går åt 10 gånger så mycket energi, mark och vatten för att producera animaliska livsmedel, jämfört med likvärdiga, vegetabiliska livsmedel.
  • Två tredjedelar av all odlingsmark i Sverige – liksom i övriga västvärlden – går åt att producera foder åt boskapsdjur. Dessutom importerar svenska djuruppfödare årligen 330 000 ton soja från Brasilien, ofta odlad på före detta regnskogsmark.
  • Vi odlar spannmål och soja för att ge till djur i en värld där en miljard människor svälter. Att odla direkt för människors munnar – utan att gå omvägen via djuren – är en förutsättning för en hållbar livsmedelsproduktion.
  • Djurindustrin är den sektor som globalt sett mest bidrar till vattenförorening.
  • Djurindustrin står enligt FN:s jordbruksorgan FAO för arton procent av utsläppen av växthusgaser i världen; mer än världens samlade transporter.
  • Den ständigt ökande efterfrågan på fisk är en avgörande faktor för att havet har tömts på resurser.
  • Genom att äta veganskt bidrar du till en hållbarare och mer rättvis livsmedelsproduktion i världen.

dela_stang_fabriken